composite

Så skimrande var aldrig havet
och stranden aldrig så befriande,
fälten, ängarna och träden, aldrig så vackra
och blommorna aldrig så ljuvligt doftande
som när du gick vid min sida
mot solnedgången, aftonen den underbara,
då dina lockar dolde mig för världen,
medan du dränkte alla mina sorger,
älskling,
i din första kyss.

Denna låt är alltid i slutstretchen på fredagsgympan, 
jag vet inte vad det är men den ger mig bara så mycket gåshud! 
Särskilt meningen då dina lockar dolde mig för världen.
Iaf när Marie Fredriksson sjunger den. 

Ville bara skriva det :) Idag är det afrodans som står på schemat, och sedan 
ensam mamma söker, dem unga killarna är ju så snygga!! gah. Puss